Och inte kan man säga

... att man saknar sin dotter så otroligt mycket när dottern ringer och säger att hon har hemlängtan, för då sprutar tårarna direkt. För både dottern och mamman.

... vad man egentligen tycker om olika beslut som fattas av de människor som egentligen hade behövt stanna hemma och sova en natt innan de bestämde sig. Eller kanske hade de behövt en riktig kram av ett par goa, fina barnarmar. Det är då man får kontakt.

Att vara sitt ord

Sitter och funderar över klokskap. Och vikten av att vara sitt ord. Likt "walk the talk" men på något vis ändå djupare mening enligt mitt sätt att se. En kurskamrat för många år sedan använde just det begreppet - att vara sitt ord. Vår universitetsutbildade och välrenommerade lärare tyckte inte att man kunde säga så... Ändå är det ett begrepp som verkligen etsade sig fast i mitt minne och har följt med mig under årens lopp.

Är det en beskrivning på klokskap kanske?,  förmågan att verkligen vara det man säger, i tanken, i varje ord, i varje handling och varje andetag. Kanske handlar det om att i varje sekund bestämma sig för vem man är?

Nu börjar det

Nu är det dags för morsan, storasyrran, frugan, jobberskan eller vad man nu vill kalla sig att ta itu med bloggandet. Som så många andra redan gjort. Men det är kul att följa vad som pågår.... Ska se vad detta blir.... Men det får bli senare, när jag har tid.