Idag kom den krypande. Eller egentligen i natt. Omotiverad rädsla, som gör att jag blir handlingsförlamad. Men jag vet att den går över. Rädsla är inget bra att bära med sig...
Norrsken - där jag bor är det inte ovanligt med norrsken. Det finns ofta där ovanför mitt huvud, men är inte alltid synligt för oss. Ibland döljs det av det starka solljuset på dagen. Det är inte synligt när molnen lägger sig som ett skyddande täcke ovanför för oss. Då att vi kan vila från de olösliga gåtorna kring de oändliga avstånden i rymden och var och när det egentligen tar slut. Ibland gnistrar det till och himlavalvet är som ett skådespel, när Norrskenet dyker upp och det fladdrande skådespelet skimrar över natthimlen. Då känner man sig som en liten, liten del av universum.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar